Manifestation mot rasism på söndag

På söndag klockan 12 är det en manifestation mot rasism på Storgatan i Luleå. Jag kommer att delta. Här kan ni läsa mer om det.

Luleå i solidaritet med Kärrtorp mot rasism 

Utvärdering

Ni ska nu tillsammans i grupp utvärdera kursen. Fokusera på två moment i utvärderingen: argumentation och skönlitteratur. Publicera er utvärdering på bloggen. 

1. Skönlitteratur: läsning av roman

 Val av romaner
 Vad tycker du om romanerna som vi har läst? 
 Var de intressanta för dig?
 Var de lätta eller svåra?
 Kunde du relatera till dig själv?

 Läsa samma roman i grupp
 Fungerade det att läsa samma roman i grupp? Lärde du dig mycket? Hade du  hellre läst en roman på egen hand?

 Skriva läslogg på bloggen?
 Var det lärorikt för dig? Lärde du dig att skriva bättre? Grammatik, binda ihop  texten, uttrycka analys och förståelse av boken?
 Hjälpte läsloggen dig att förstå boken bättre?
 Har du haft hjälp i ditt lärande av de andra elevernas läsloggar som  publicerats på bloggen?

 Muntligt
 Hur har litteraturdiskussionerna på fredagar fungerat? Lärde du dig mycket?  Hjälpte diskussionerna dig att förstå boken bättre?

2. Argumentation

 Muntligt
 På måndagar har vi haft debatt om något ämne som vi sett på film eller läst  om. Ni har sedan fått diskutera och skriva argument i grupper. Har detta varit  ett bra sätt att lära sig den argumenterande genren?

 Skriftligt
 För att lära er har vi lärare plockat i sär en argumenterande text och visat hur  den är uppbyggd. Ni har fått skriva hela texter i grupp och på egen hand. Har  detta varit en hjälp för att kunna lära dig att skriva en argumenterande text.

3. Bloggen
Hur har bloggandet fungerat som ett vertyg för lärande? Ert skrivande, läsandet av varandras texter och lärarnas skrivande.

Passiv form i svenskan

Julkalender i stadsparken

I Sverige är julkalendrar en jultradition som riktar sig speciellt till barn. Varje år spelar Sveriges television in en julkalender för barnen som visar på tv dagarna fram till jul. 

I Luleå har vi en speciellt julkalendertradition. Varje år spelas Julkalendern i stadsparken för små och stora barn med Tomtefar, Tomtemor och Tomte-Stina. Gå dit tillsammans med dina barn. Länkar om julkalendern:

Julkalendern genrep
Julkalendern
Julkalendern Lulestass

Fest nästa fredag

Nu har vi tillsammans kommit överens om hur vi ska lägga upp festen den 20/12. Irins man har lovat att bjuda på 3-4 pizzor. En del andra i gruppen vill gärna bjuda på mat (och efterrätt) från sina hemländer. Lärarna tar med dryck: läsk, mineralvatten, kaffe och te.

Vi ses i sal C206 20/12 klockan 11

Bestämdhet och kongruensböjning

I dag fortsatte vi att arbeta med nominalfraser och främst subtantivets bestämdhet och adjektivens kongruensböjning. Eleverna fick två olika texter från deras bloggar med felaktiga nominalfraser understrykna. De fick också lucktexter på samma texter för att tillsammans diskutera i mindre grupper och fylla i det korrekta. Sedan gick vi igenom texten tillsammans på smartborden via notebook. Det rättade sparas i skydrive. Kolla på skydrive om du vill se texterna. 

Grammatik - Bestämdhet och kongruensböjning

På onsdag och torsdag ska vi arbeta med grammatik utifrån elevernas texter. Vi kommer att börja med substantivets bestämdhet och adjektivets kongruensböjning.

Ett grönt träd
En grön buske
Det gröna trädet
Den gröna busken

Eleverna kan läsa mer om grammatik och göra övningar på:

Tallstugan

Klipp där substantivets bestämdhet förklaras:

I nästa klipp förklaras adjektivens bestämdhet:

Alla ville ha läxor och fest

Debatten om hemläxor blev intressant. Även om ingen i gruppen var mot hemläxor lyckades de hitta flera argument mot. När det gäller den avslutande festen den 20 december så beslutade vi att vi måndagen den 16/12 bestämmer vem som ska ha med sig vad. De som inte har tid eller lust (jag) att laga mat beställer pizza från Irin. 

Ska vi ha läxor i skolan? Eller inte?

I eftermiddag ska eleverna argumentera för och mot läxor. Vi ser först debatt från den 28:e minuten:

http://www.svtplay.se/video/1441623/del-4-av-17?tab=program&sida=4

Planering och examination

December

Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag
2	3	4	5	6
Argumentation Skriva		Argumentation Fortsättning	Grammatik, läslogg	Romandiskussion examination
9	10	11	12	13
Argumentation muntligt		Bearbeta text, grammatik	Bearbeta text, grammatik	Romandiskussion examination
16	17	18	19	20
Bearbeta text, grammatik		Bearbeta text, grammatik	Muntligt anförande examination	Fest obs: kl 11

För att kunna bli klar med kursen måste du visa vad du kan:

Muntlig examination:

• Romandiskussion 6/12, 13/12 och 18/12. Du måste närvara vid minst två av tillfällena. 
• Muntligt anförande 19/12: Se länk: Bilduppgift.

Skriftlig examination

• Två läsloggar: lämnas in på bloggen den 6/12 och den 13/12
• Diskuterande text, skrivs den 16/12 på skolan

Argumenterande text

Argumentation

I dag ska ni skriva en argumenterande text på egen hand. Välj ett av ämnen nedan eller skriv om ett eget ämne.

• Gratis lokaltrafik
• Bort med allt socker i maten i förskolan! eller Sockerhysteri skapar ängsliga barn.
• Fetma och övervikt kostar pengar, inför högre skatt på godis och läsk
• Slopa all reklam i radio och tv
• Fosterdiagnostik – ska man kunna kolla om fostret har några sjukdomar?
• Det är alltid fel att stjäla? eller stöld kan vara rätt, i vissa fall. 
• Ge skolor befogenhet att stänga av stökiga elever.
• Gör andra högtider än kristna till lediga dagar.
• Bör elever från religiösa hem delta i all skolundervisning? Eller ska de kunna bli befriade från t. ex.  idrotts-  och musiklektioner, sex- och samlevnad p.g.a religiösa skäl. Vad är demokrati? Att alla ska ha rätt till samma undervisning? Eller rätten för föräldrar att bestämma över sina barns utbildning?

Här kan ni läsa ett exempel på en argumenterande text: Tidig vinter är bäst

Tips:

Fundera ut vem du skriver till. Är det politiker? Föräldrar? Andra?

Säg din åsikt redan i rubriken.
Förklara din åsikt i inledningen.
Skriv tre argument för din åsikt
Avsluta med att uppmana dina läsare att tro på dig genom argument för din åsikt.

Uttal med Raymond & Maria

Vi övar uttal med Raymond och Marias låt "Ingen vill veta var du köpt din tröja"

Romanläsningsstart

I dag började vi med introduktion av två romaner. Jag placerade ut bilder på romanernas omslag på fyra olika bord. Sedan fick eleverna välja var de ville sitta. Eleverna diskuterade tillsammans i grupperna vad de trodde att romanen handlade om - genom att förutsäga romanens handling utifrån frågorna vem/vilka? vad? när? var? hur? Varje grupp gjorde en plansch av vad de kom fram till. 

Litteraturprogram

Grupperna redovisade sedan för varandra genom att göra ett litteraturprogram, där en elev fick agera författare och två elever programledare som ställde frågor om författarens nya bok. 

Jag läste baksidestexten högt

Efter det läste jag baksidestexten högt för eleverna och de fick sedan fundera över vilken bok som de helst ville läsa. Alla gick till biblioteket och lånade boken. 

Kommentera här under varför ni valde som ni gjorde:

Sammanfatta artikeln - berätta i grupp

I dag satt jag, eleverna och Jonna (lärare) i mindre grupper. Alla elever berättade varför de hade valt sin artikel och sammanfattade kort vad den handlade om. Jag hann sitta i två grupper. Vissa artiklar och frågeställningar gav upphov till intressanta diskussioner. Vi pratade om invandring, kärlek, och tyfonen på Filippinerna. Efter diskussionen ska eleverna skriva en sammanfattning av sin artikel och publicera på bloggen.

Uppgift

Skriv en sammanfattning av artikeln, publicera med länk på bloggen.

Gör så här

1. Stryk under det som är viktigast i texten. 
2.  Skriv om det viktigaste med egna ord
3. Skriv om till en text som är cirka en tredjedel av ursprungstexten. 

Lycka och olycka

Jag lär eleverna att länka till en artikel. Vi gör detta tillsammans på smartboarden.

Jag har hittat följande artikel om olycka, se länk: Facebook gör dig olycklig

Jag har också hittat en om lycka, se länk: Hur mäter vi lycka

http://www.dn.se/kultur-noje/hur-mater-vi-lycka/

Det här är lycka för mig

Nu ska ni elever arbeta tillsammans i grupp:

Leta på youtube efter ett klipp som uttrycker lycka på något sätt.

• Publicera klippet på någon blogg
• Motivera varför ni var valt klippet i skrift
• Visa klippet för de andra och berätta hur ni tänker kring ert val

Uppgift till fredag

Uppgift till fredag 15/11

Hitta en artikel som handlar om lycka eller olycka på något sätt.

Publicera ett inlägg på bloggen:

• Är kopplingen till lycka eller olycka tydlig? Berätta/motivera varför du kopplar artikeln till lycka/olycka.
• Länka till artikeln.

Muntlig uppgift:

• Inled med att berätta varför du har valt artikeln.
• Berätta en sammanfattning av artikeln för en mindre grupp.
• Avsluta gärna med en intressant fråga för diskussion

Tänker på alla på Filippinerna

Jag tänder ljus och tänker på alla drabbade på Filippinerna.

Är lycka samma sak världen över?

I dag fortsatte vi på temat lycka. Eleverna diskuterade i grupper hur de ser på lycka i sin hemkultur och vad de tror gör "svenskar" lyckliga. Om det är många elever i gruppen, kan grupperna göras utifrån hemland. Vi gjorde en asien-grupp (Kina och Thailand), en med majoriteten från Ryssland, en tredje blandgrupp. Den sista gruppen bestod av bara män från olika fyra olika världsdelar. 

Samtidigt som eleverna diskuterade passade jag på att ha individuella samtal med eleverna om var de befinner sig i kursen. 

Frågorna som eleverna diskuterade var:

Lycka i min kultur
Hur ser jag på lycka i min egen kultur?
Vad gör mig lycklig?
Vad är lycka i min kultur?
Hur ska man vara för att uppfattas som lycklig i min kultur? Vilka tror jag är lyckliga? Varför tror jag det?

Lycka i svensk kultur
Vad gör "svenskar" lyckliga?
Vad är lycka i svensk kultur?
Hur ska man vara för att uppfattas som lycklig i svensk kultur? Vilka tror jag är lyckliga? Varför tror jag det?

Vad kom ni fram till i grupperna när det gäller att se på lycka? Likheter? Skillnader?

Eleverna ska nu skriva en reflektion på sin blogg.

Berättande genre - om lycka

Elevernas har tillsammans i grupper berättat för varandra om en händelse dem gjort oss lyckliga på något sätt. De ska nu skriva om denna händelse och använda sig av den berättande genrens struktur. Som inspiration lästes i går "En anekdot för sänkandet av arbetsmoralen." av Heinrich Böll.

Orientering: Vem? När? Var? Vad? Du sätter in läsaren i berättelsen genom att ge ett sammanhang.
Huvudkaraktärer: Vem?Vilka? Du är huvudperson. Finns det andra viktiga personer i berättelsen? Introducera dem här	Tid: När? När hände denna händelse?
Miljö: Var? Var hände denna händelse?	Problem: Vad? Fanns det några problem i ditt liv just före denna händelse?
Händelse Berätta om händelsen som gjorde dig lycklig
Slutsats/lösning/värdering Vad får händelsen för konsekvenser? Vad tänker du om det?

Skriva recept

I dag började vi med den instruerande genren. Först fick eleverna i grupper berätta om favoriträtt. De skulle berätta vilka ingredienser som behövs och hur man gör för att laga rätten. När alla berättat klar gick jag igenom de typiska dragen för instruerande text. Vi pratade om att aktionsprocesser är först i meningen, på temaplats i imperativ: sätt, smörj, vispa. Vi tittade på rubriken Gör så här. Eleverna såg att varje mening började med ett verb i imperativ. De såg också att numrering användes för att markera ordningen.

Källa till receptet: Leila bakar 

Extraläsning under lovet

Några elever har efterfrågat att läsa extra under lovet. Jag rekommenderar boken Tusen gånger starkare av Christina Herrström.

Fest den 4 november

Måndagen den 4 november vill Thiti bjuda på thailändsk mat innan hon åker till Thailand. Jag föreslår att vi andra också tar med oss mat och fixar ett riktigt knytkalas. I samband med knytkalas arbetar vi med två texttyper: instruerande och berättande, beskrivande.

Instruerande text - recept

Vi kommer att gå igenom instruerande text på måndag 28 oktober. Uppgiften blir att skriva receptet på maten du har med dig och publicera på bloggen. Om ni är flera på samma recept eller om du bara vill köpa med fika kan du istället publicera ditt favoritrecept.

Berättande, beskrivande - blogg om festen

När vi äter tillsammans ska du ta bilder på maten och efteråt berätta om festen och beskriva matens utseende, smak och dofter på bloggen.

Lärarens reflektion

I dag började jag med aktiv språkportfolio genom kamratrespons tillsammans med eleverna. Eleverna följde instruktionerna i blogginlägget nedan och läste varandras bloggar. Utgångspunkten var som ni ser att både arbeta med rubriker och styckeindelning. Efteråt så tänker jag att det hade räckt att arbeta med antingen rubrik eller styckeindelning, med en sak i taget.

Jag valde att låta eleverna sitta ensamma först för att kunna koncentrera sig på att läsa kompisens blogg. När eleven kommenterar några texter kunde denne möta textförfattaren för diskussion om förbättringar och även få respons på sin egen blogg.

Syftet var att även hinna med att eleverna skulle börja skriva på sin språkportfolio. Det blev många intressanta diskussioner om rubriker och styckeindelning så språkportfolion får eleverna börja skriva i morgon. 

Styckeindelning och rubriker

I dag ska ni arbeta i par (två och två) och läsa igenom texterna på varandras bloggar och titta på två saker: rubriker och styckeindelning.

Komma igång
1. Para ihop er två och två
2. Börja med att läsa din kamrats blogg på egen hand.

Rubriker
3. Har alla  inlägg rubriker?'
4. Välj tre rubriker vilken nivå befinner sig de på? Steg 1, steg 2, steg 3 eller steg 4?
5. Skriv i kommentatorsfältet vad kamraten kan göra för att förbättra rubriken.

Styckeindelning
6. Förekommer styckeindelning?
7. Välj ut två texter, vilken nivå befinner sig de på? Steg 1,2,3 eller 4?
8. Skriv i kommentatorsfältet vad kamraten kan göra för att förbättra styckeindelningen.

Muntlig diskussion, respons och ändringar
9. Du visar din kamrat den respons som du har gett på hennes/hans blogg. Du  tar emot den respons som hon/han har gett på din blogg. Tillsammans diskuterar ni de ändringar som bör göras.

Avslutning
Gör en sida på din egen blogg som du kallar: Rubriker&Styckeindelning. Infoga denna matris och diskutera var du befinner dig i din språkutveckling.  Vad behöver du kunna för att komma vidare? Matris finns i wordformat under fliken Skydrive ovan.

Matris (språket lyfter)

Helhetsstruktur och språk	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 4
Textnivå	Rubriker finns och har anknytning till innehållet.	Rubrikerna täcker textens innehåll.	Rubrikerna täcker textens innehåll och fungerar (genom att visa genre för t. ex. argumenterande texter)	Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll och fungerar utmärkt. (genom att visa genre för t. ex. argumenterande texter)
Styckenivå	Styckeindelning förekommer. Bindningar förekommer.	Styckeindelningen fungerar genom att varje stycke är en sammanhållen helhet. Bindningar förekommer och fungerar ganska väl.	Väl fungerande styckeindelning ofta med tydliga kärnmeningar. Meningarna är bundna genom olika sorters bindningar, vilka fungerar väl.	Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt. Variation på styckenas längd inspirerar läsningen och markerar deras olika tyngd. Bindningar inom och mellan meningar är varierade, väl valda och fungerar utmärkt.

Styckeindelning

Alla texter som vi läser är indelade i stycken. Styckindelningen strukturerar texten och underlättar för läsaren. Det finns två sätt att göra styckedelning antingen genom indrag eller att använda blankrad. Ett felaktigt sätt är att använda hybridstycken som vi ser exempel på i texten nedan. Det är när man byter rad utan att göra indrag. Det ser inte snyggt ut och det förvirrar läsaren. 

Ett exempel på ett hybridstycke i en elevtext

Det var en gång när jag var barn och bodde med mina föräldrar i ett litet hus som var byggt av trä. Jag hade en lillasyster och en lillebror. Tillsammans bodde vi i huset nära skogen.
En dag blev min lillebror sjuk och på den tiden fanns det inte något sjukhus så min lillebror dog av sjukdomen. Sedan lade vi honom i en kista i tre dagar hemma hos oss innan vi begravde honom i ett gammalt tempel. Gör inte så här

Gör så här:

Rättat med hjälp av indrag

Det var en gång när jag var barn och bodde med mina föräldrar i ett litet hus som var byggt av trä. Jag hade en lillasyster och en lillebror. Tillsammans bodde vi i huset nära skogen.
     En dag blev min lillebror sjuk och på den tiden fanns det inte något sjukhus så min lillebror dog av sjukdomen. Sedan lade vi honom i en kista i tre dagar hemma hos oss innan vi begravde honom i ett gammalt tempel.

Eller så här:

Rättat med hjälp av blankrad

Det var en gång när jag var barn och bodde med mina föräldrar i ett litet hus som var byggt av trä. Jag hade en lillasyster och en lillebror. Tillsammans bodde vi i huset nära skogen.

En dag blev min lillebror sjuk och på den tiden fanns det inte något sjukhus så min lillebror dog av sjukdomen. Sedan lade vi honom i en kista i tre dagar hemma hos oss innan vi begravde honom i ett gammalt tempel.

Debatt

Alla hade många åsikter under dagens debatt. Fortsätt gärna diskussionen här under.

Reportage: Skoluniform på TEG

Skriva argument i grupp

Vad är en åsikt? I dag började jag med att be eleverna säga en åsikt om någonting. Eleverna lade fram åsikten: Jag gillar när vintern kommer tidigt.   

                         

Vad är ett argument? Tillsammans formulerade vi argument  för denna åsikt. Sedan hittade vi också argument mot. 

Skriva en egen åsikt. Sedan delades eleverna in i grupper. Varje elev fick i uppgift att skriva en åsikt, och ett förargument. 

Skriva argument i grupp.  Varje persons åsikt skickades runt i gruppen och alla fick fylla i ett förargument. Efter det fortsatte gruppen med motargument. 

Skriva tillsammans med läraren. Sedan skrev vi tillsammans en argumenterande text utifrån åsikten: Jag gillar när vintern kommer tidigt.  Texten finns också i inlägget nedan. Vi har nu i inlägget nedan ändrat till en mer passande rubrik: Tidig vinter är bäst!

Skriva en argumenterande text i grupp. Lektionen avslutades med att eleverna i grupper fick skriva en argumenterade text tillsammans. Varje grupp valde en åsikterna som de redan formulerat för och mot argument till. Här ser vi några elever som skriver i grupp.

Här är en länk till texten som gruppen skrev efter utifrån ovanstående argument: Jag tycker om att resa

Denna lektion hade jag tillsammans med min kollega Jonna. Vi diskuterade efteråt tillsammans och var överens om att upplägget fungerade väl. Det var bra att börja förståelsen  med utgångspunkt i olika åsikter och sedan komma till argument: jag tycker så för att...Nu har vi lagt grunden för att gå vidare och fördjupa förståelsen genom att förklara tes fortsätta med den argumenterande genren både muntligt och skriftligt. Vad säger ni elever? 

Argumenterande text som vi skrev tillsammans

Tidig vinter är bäst!

Efter en vacker höst har nu vintern kommit redan i oktober. Jag tycker om den tidiga vintern för att den gör livet mysigare på många sätt.

För det första en tidig vinter med snö gör att det blir ljusare ute. Konstrasterna är vackra mellan den svarta natten och den vita snön. När jag promenerar ute på kvällen gnistrar snön under gatubelysningen.

För det andra finns det många aktiviteter som man kan göra. Hösten är bara mörk och kall medan vintern ger oss möjligheter till skoter- och skid- och pulkåkning, skridskor och att pimpla. Barnen älskar de flesta aktiviteter som har med snö att göra.

Dessutom kan man efter en aktiv dag i snön tända ljus i snölyktan, gå in och mysa och blicka ut över det vackra vinterlandskapet.

Så alla ni som gnäller över snön som kommit nu i oktober. Tänk en gång till! Vi är faktiskt många som gillar vinter och snö. Framför allt tänk på alla barn som blir lyckliga av snö. 

Spökhistorier

Jag hittade precis en blogg med bara spökhistorier. Läs och se om du blir skrämd.

Spökhistorier

Skriv en spökhistoria

Orientering: Vem? När? Var? Vad? Du sätter in läsaren i berättelsen genom att ge ett sammanhang.
Huvudkaraktär: Vem? Vilka är personerna i din spökhistoria?	Tid: När? När utspelar sig berättelsen?
Miljö: Var? Fundera på vilka miljöer som är vanliga i spökhistorier	Problem: Vad? Introducera spöket
Händelser Skriv händelserna i kronologisk ordning.
Komplikation Vad händer i mötet mellan spöket och personerna i berättelsen
Lösning (eller försök till lösning) Finns det någon lösning på problemet. Kan personerna få spöket att sluta spöka? Eller?
Slut / Coda Har personerna (och kanske spöket) i berättelsen lärt sig något? Vad händer med personerna och spöket i framtiden?

Morgon på Kallax flygplats

På väg....snart i luften

Vilket konstverk hade du velat vara skapare av?

I måndags besökte vi X-border art biennal. Om du hade varit skapare av något av konstverken på utställningen - vilket av konstverken skulle du i så fall vilja ha skapat? Kommentera här under:

X-border Art Biennal

I måndag besökte ni konsthallen på kulturens hus för en visning av biennalen. Se på sidor, på studiebesök instruktioner för hur du ska skriva om besöket:

Studiebesök

I konsthallen på kulturens hus

Jag hörde att ni hade ett fantastiskt studiebesök. Teresa skriver om besöket på en andra gruppens blogg:

http://vilasertillsammans.blogspot.se/2013/09/x-border-art-biennal.html

Kunskapskraven för betygen

Jag ser i kommentarerna att en del av er blandar ihop era funderingar, tankar och åsikter OM betygskraven, med vad det faktiskt står. Här nedan publicerar jag kunskapskraven från skolverket. Observera att det INTE står någonting om procent.

Betyg E	Betyg C	Betyg A
Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer i talat språk i varierande tempo och i tydligt formulerade texter, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan med viss säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talat och skrivet språk. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar och gör enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.  Eleven använder på ett i huvudsak fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.	Eleven kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta väsentliga detaljer i talat språk i varierande tempo och i tydligt formulerade texter, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan med viss säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talat och skrivet språk. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt, sammanhängande och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar och gör välgrundade förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven använder på ett fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion. Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.	Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talat språk i varierande tempo och i tydligt formulerade texter, i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan med säkerhet välja och använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talat och skrivet språk. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier och använder på ett relevant, effektivt och kritiskt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt, sammanhängande och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Eleven bearbetar och gör välgrundade och nyanserade förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.  Eleven använder väl fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.