Skriva recept

I dag började vi med den instruerande genren. Först fick eleverna i grupper berätta om favoriträtt. De skulle berätta vilka ingredienser som behövs och hur man gör för att laga rätten. När alla berättat klar gick jag igenom de typiska dragen för instruerande text. Vi pratade om att aktionsprocesser är först i meningen, på temaplats i imperativ: sätt, smörj, vispa. Vi tittade på rubriken Gör så här. Eleverna såg att varje mening började med ett verb i imperativ. De såg också att numrering användes för att markera ordningen.

Källa till receptet: Leila bakar 

Extraläsning under lovet

Några elever har efterfrågat att läsa extra under lovet. Jag rekommenderar boken Tusen gånger starkare av Christina Herrström.

Fest den 4 november

Måndagen den 4 november vill Thiti bjuda på thailändsk mat innan hon åker till Thailand. Jag föreslår att vi andra också tar med oss mat och fixar ett riktigt knytkalas. I samband med knytkalas arbetar vi med två texttyper: instruerande och berättande, beskrivande.

Instruerande text - recept

Vi kommer att gå igenom instruerande text på måndag 28 oktober. Uppgiften blir att skriva receptet på maten du har med dig och publicera på bloggen. Om ni är flera på samma recept eller om du bara vill köpa med fika kan du istället publicera ditt favoritrecept.

Berättande, beskrivande - blogg om festen

När vi äter tillsammans ska du ta bilder på maten och efteråt berätta om festen och beskriva matens utseende, smak och dofter på bloggen.

Lärarens reflektion

I dag började jag med aktiv språkportfolio genom kamratrespons tillsammans med eleverna. Eleverna följde instruktionerna i blogginlägget nedan och läste varandras bloggar. Utgångspunkten var som ni ser att både arbeta med rubriker och styckeindelning. Efteråt så tänker jag att det hade räckt att arbeta med antingen rubrik eller styckeindelning, med en sak i taget.

Jag valde att låta eleverna sitta ensamma först för att kunna koncentrera sig på att läsa kompisens blogg. När eleven kommenterar några texter kunde denne möta textförfattaren för diskussion om förbättringar och även få respons på sin egen blogg.

Syftet var att även hinna med att eleverna skulle börja skriva på sin språkportfolio. Det blev många intressanta diskussioner om rubriker och styckeindelning så språkportfolion får eleverna börja skriva i morgon. 

Styckeindelning och rubriker

I dag ska ni arbeta i par (två och två) och läsa igenom texterna på varandras bloggar och titta på två saker: rubriker och styckeindelning.

Komma igång
1. Para ihop er två och två
2. Börja med att läsa din kamrats blogg på egen hand.

Rubriker
3. Har alla  inlägg rubriker?'
4. Välj tre rubriker vilken nivå befinner sig de på? Steg 1, steg 2, steg 3 eller steg 4?
5. Skriv i kommentatorsfältet vad kamraten kan göra för att förbättra rubriken.

Styckeindelning
6. Förekommer styckeindelning?
7. Välj ut två texter, vilken nivå befinner sig de på? Steg 1,2,3 eller 4?
8. Skriv i kommentatorsfältet vad kamraten kan göra för att förbättra styckeindelningen.

Muntlig diskussion, respons och ändringar
9. Du visar din kamrat den respons som du har gett på hennes/hans blogg. Du  tar emot den respons som hon/han har gett på din blogg. Tillsammans diskuterar ni de ändringar som bör göras.

Avslutning
Gör en sida på din egen blogg som du kallar: Rubriker&Styckeindelning. Infoga denna matris och diskutera var du befinner dig i din språkutveckling.  Vad behöver du kunna för att komma vidare? Matris finns i wordformat under fliken Skydrive ovan.

Matris (språket lyfter)

Helhetsstruktur och språk	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Steg 4
Textnivå	Rubriker finns och har anknytning till innehållet.	Rubrikerna täcker textens innehåll.	Rubrikerna täcker textens innehåll och fungerar (genom att visa genre för t. ex. argumenterande texter)	Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll och fungerar utmärkt. (genom att visa genre för t. ex. argumenterande texter)
Styckenivå	Styckeindelning förekommer. Bindningar förekommer.	Styckeindelningen fungerar genom att varje stycke är en sammanhållen helhet. Bindningar förekommer och fungerar ganska väl.	Väl fungerande styckeindelning ofta med tydliga kärnmeningar. Meningarna är bundna genom olika sorters bindningar, vilka fungerar väl.	Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt. Variation på styckenas längd inspirerar läsningen och markerar deras olika tyngd. Bindningar inom och mellan meningar är varierade, väl valda och fungerar utmärkt.

Styckeindelning

Alla texter som vi läser är indelade i stycken. Styckindelningen strukturerar texten och underlättar för läsaren. Det finns två sätt att göra styckedelning antingen genom indrag eller att använda blankrad. Ett felaktigt sätt är att använda hybridstycken som vi ser exempel på i texten nedan. Det är när man byter rad utan att göra indrag. Det ser inte snyggt ut och det förvirrar läsaren. 

Ett exempel på ett hybridstycke i en elevtext

Det var en gång när jag var barn och bodde med mina föräldrar i ett litet hus som var byggt av trä. Jag hade en lillasyster och en lillebror. Tillsammans bodde vi i huset nära skogen.
En dag blev min lillebror sjuk och på den tiden fanns det inte något sjukhus så min lillebror dog av sjukdomen. Sedan lade vi honom i en kista i tre dagar hemma hos oss innan vi begravde honom i ett gammalt tempel. Gör inte så här

Gör så här:

Rättat med hjälp av indrag

Det var en gång när jag var barn och bodde med mina föräldrar i ett litet hus som var byggt av trä. Jag hade en lillasyster och en lillebror. Tillsammans bodde vi i huset nära skogen.
     En dag blev min lillebror sjuk och på den tiden fanns det inte något sjukhus så min lillebror dog av sjukdomen. Sedan lade vi honom i en kista i tre dagar hemma hos oss innan vi begravde honom i ett gammalt tempel.

Eller så här:

Rättat med hjälp av blankrad

Det var en gång när jag var barn och bodde med mina föräldrar i ett litet hus som var byggt av trä. Jag hade en lillasyster och en lillebror. Tillsammans bodde vi i huset nära skogen.

En dag blev min lillebror sjuk och på den tiden fanns det inte något sjukhus så min lillebror dog av sjukdomen. Sedan lade vi honom i en kista i tre dagar hemma hos oss innan vi begravde honom i ett gammalt tempel.

Debatt

Alla hade många åsikter under dagens debatt. Fortsätt gärna diskussionen här under.

Reportage: Skoluniform på TEG

Skriva argument i grupp

Vad är en åsikt? I dag började jag med att be eleverna säga en åsikt om någonting. Eleverna lade fram åsikten: Jag gillar när vintern kommer tidigt.   

                         

Vad är ett argument? Tillsammans formulerade vi argument  för denna åsikt. Sedan hittade vi också argument mot. 

Skriva en egen åsikt. Sedan delades eleverna in i grupper. Varje elev fick i uppgift att skriva en åsikt, och ett förargument. 

Skriva argument i grupp.  Varje persons åsikt skickades runt i gruppen och alla fick fylla i ett förargument. Efter det fortsatte gruppen med motargument. 

Skriva tillsammans med läraren. Sedan skrev vi tillsammans en argumenterande text utifrån åsikten: Jag gillar när vintern kommer tidigt.  Texten finns också i inlägget nedan. Vi har nu i inlägget nedan ändrat till en mer passande rubrik: Tidig vinter är bäst!

Skriva en argumenterande text i grupp. Lektionen avslutades med att eleverna i grupper fick skriva en argumenterade text tillsammans. Varje grupp valde en åsikterna som de redan formulerat för och mot argument till. Här ser vi några elever som skriver i grupp.

Här är en länk till texten som gruppen skrev efter utifrån ovanstående argument: Jag tycker om att resa

Denna lektion hade jag tillsammans med min kollega Jonna. Vi diskuterade efteråt tillsammans och var överens om att upplägget fungerade väl. Det var bra att börja förståelsen  med utgångspunkt i olika åsikter och sedan komma till argument: jag tycker så för att...Nu har vi lagt grunden för att gå vidare och fördjupa förståelsen genom att förklara tes fortsätta med den argumenterande genren både muntligt och skriftligt. Vad säger ni elever? 

Argumenterande text som vi skrev tillsammans

Tidig vinter är bäst!

Efter en vacker höst har nu vintern kommit redan i oktober. Jag tycker om den tidiga vintern för att den gör livet mysigare på många sätt.

För det första en tidig vinter med snö gör att det blir ljusare ute. Konstrasterna är vackra mellan den svarta natten och den vita snön. När jag promenerar ute på kvällen gnistrar snön under gatubelysningen.

För det andra finns det många aktiviteter som man kan göra. Hösten är bara mörk och kall medan vintern ger oss möjligheter till skoter- och skid- och pulkåkning, skridskor och att pimpla. Barnen älskar de flesta aktiviteter som har med snö att göra.

Dessutom kan man efter en aktiv dag i snön tända ljus i snölyktan, gå in och mysa och blicka ut över det vackra vinterlandskapet.

Så alla ni som gnäller över snön som kommit nu i oktober. Tänk en gång till! Vi är faktiskt många som gillar vinter och snö. Framför allt tänk på alla barn som blir lyckliga av snö. 

Spökhistorier

Jag hittade precis en blogg med bara spökhistorier. Läs och se om du blir skrämd.

Spökhistorier

Skriv en spökhistoria

Orientering: Vem? När? Var? Vad? Du sätter in läsaren i berättelsen genom att ge ett sammanhang.
Huvudkaraktär: Vem? Vilka är personerna i din spökhistoria?	Tid: När? När utspelar sig berättelsen?
Miljö: Var? Fundera på vilka miljöer som är vanliga i spökhistorier	Problem: Vad? Introducera spöket
Händelser Skriv händelserna i kronologisk ordning.
Komplikation Vad händer i mötet mellan spöket och personerna i berättelsen
Lösning (eller försök till lösning) Finns det någon lösning på problemet. Kan personerna få spöket att sluta spöka? Eller?
Slut / Coda Har personerna (och kanske spöket) i berättelsen lärt sig något? Vad händer med personerna och spöket i framtiden?